Livet. Vardagen. Dottern. Kärleken.

Fick veta något fruktansvärt innan vi åkte in på studenten.
Inte lätt att vara glad där inne, men jag försökte iaf.
Gick iväg till vattnet då och då för att få vara lite för mig själv och kunna gråta ut.
Höll tillbaka tårarna i några timmar, men när vi va påväg hem till Jimmie,
då kunde jag inte hålla dem inne längre.
Niclas kramade om mig hur länge som helst.
Så skönt att jag har han iaf.
Skulle så gärna vara hemma hos mamma och pappa,
men Ellie och Alva är där och jag vill inte förstöra deras tid med farmor och farfar.
Det är så jävla svårt när man inte ska nämna VAD som hänt,
men det kanske är uppenbart?
Kommer dock INTE att skriva det här i min blogg för det är alldeles för känslokallt!!
Folk behöver inte få veta något sånt pga att de läser min blogg!
Nej.
Jag ska fortsätta lugna mig och torka mina tårar när dem väl rinner.

Begravning imorgon.
Man ser ju inte fram emot det direkt..
Men jag följer med för Niclas skull.

Älskar min Niclas och är såååååå GLAD att jag har honom vid min sida just nu!
Du är underbar Älskling <3 <3 <3 <3

---